Klassiska gräv uppmärksammade i SVT-serie

Under våren har SVT presenterat en rad klassiska avslöjanden ur den svenska mediehistorien, under namnet ”Svenska Scoop”. Äldst är Jan Guillous och Peter Bratts IB-avslöjande för 50 år sedan, och färskast i första omgången är P3 Kalibers wallraff inom Sverigedemokraterna 2008.

Den undersökningen fick ett abrupt slut när Sveriges radios reporter avslöjades på en resa till Tallinn med partiet, och hennes inspelningsutrustning av allt att döma slängdes i havet. 

Saker som kan bidra till en bra historia från bakom kulisserna har delvis styrt urvalet, berättar Staffan Florén Sandberg, seriens reporter, till Scoop.

– Som läsare, tittare och lyssnare får man sällan ta del av den bakom kulisserna-historien. Som ju till exempel i Motalaskandalen också var extremt spännande. Även om Motalaskandalen inte bar på ett spektakulärt avslöjande.

– Eller att man spektakulärt blir påkommen på en färja från Tallinn mitt i natten när man har infiltrerat Sverigedemokraterna. Så vi har naturligtvis utnyttjat de spänningsmoment som finns i själva avslöjandet. Men också arbetet bakom. Vi ville ju försöka sålla fram de där avgörande stunderna och ta reda på hur det gick till. Det är ju sånt som väldigt sällan hittar sin väg ända ut i publiceringarna.

Inom kvällstidningssektorn talar man ibland om ”åfanismen”, det vill säga att läsaren ska reagera på det som står i tidningen med ett förvånat ”Åh, fan…”. I serien Svenska Scoop radas flera sådana åfanismer upp. 

Som när Fredrik Laurin på Kalla fakta lyckas lura personer inom både CIA och Säpo att släppa avgörande pusselbitar för avslöjandet om de kidnappade egyptierna som nedsövda och bakbundna flögs från Sverige till Egypten, där de trots försäkringar till Sveriges regering sedan torterades. 

Eller som när kommunstyrelsens ordförande i Motala ljög inför Östnytts kamera om att inga makar följt med på en resa till Berlin. 

”Get the lie on tape” – ett annat klassiskt journalistbegrepp. Ordföranden fick be om ursäkt dagen därpå.

Och IB-avslöjandet, det äldsta som serien tar upp, innehåller kanske fler häpnadsväckande inslag än något annat. 

En sak som slår tittaren är att ingen av de som granskats i de olika klassiska reportagen ställt upp på intervju inför SVT:s serie. I vissa fall är naturligtvis huvudpersonerna avlidna, i andra är de förhindrade av sjukdom. Men det gäller långtifrån alla – ingen har ändå gått med på att ställa upp framför kameran. 

Inte minst i fallet med Sverigedemokraterna är det något förvånande. Det är inte svårt att tänka sig politiska poänger partiets företrädare skulle kunna dra även i dag.

– Vi trodde att intresset skulle vara så stort så att SD valde att medverka, säger Staffan Florén Sandberg. Men så har det inte varit fallet.

Och de är inte ensamma. De utpekade politikerna från Motalaskandalen som ännu är i livet har avböjt att ställa upp. Varken de före detta ministrarna Thomas Bodström och Göran Persson eller dåvarande kabinettssekreterare Hans Dahlgren vill kommentera fallet med de kidnappade egyptierna inför kamera.

– Vi ville se om de har en annan bild i dag än den bild de gav eller de kommentarer de gav när det begav sig, säger Staffan Florén Sandberg. Men det har inte varit någon som har nappat på det.

Idén till serien kom till i lunchkön på restaurangen i SVT-huset i Stockholm, berättar Staffan Florén Sandberg, i ett samtal mellan Helena Olsson, Sofia Dahlström och Jan Helin som då jobbade på SVT.

– SVT hade ju gjort ett stort projekt om Sveriges historia. Och idén föddes till att titta på de journalistiska avslöjanden som skrivit historia eller format samtiden på ett eller annat sätt. Och sedan så påbörjades arbetet med att sätta någon slags form och tanke runt det här projektet.

Och tanken var att på relativt kort sändningstid sammanfatta ett stort avslöjande och samtidigt gå bakom kulisserna. Vad hände, hur gick det till, hur arbetade man?

Ofta görs arbetet i stark motvind, säger Staffan Florén Sandberg.

– Enskilda reporter och journalister sätter nästan sin yrkesheder på spel när man går upp mot stora makthavare. Det finns något kittlande i de historierna, där det finns ett inneboende spänningsmoment som vi har tagit fasta på.

Foto: SVT

Staffan Florén Sandberg.

IB-avslöjandet var långtifrån självklart att ha med när diskussionerna om serien inleddes. Framför allt för att ämnet är rätt grundligt genomgånget.

– Det har ju sänts en del grejer både kring Jan Guillou tidigare i SVT och det gjordes någon dokumentär här om IB som sändes för bara ett år sedan, säger Staffan Florén Sandberg.

– Vi brottades lite med känslan av att folk kanske egentligen är lite trötta på det. Men vi landade ändå i att ska man göra en tv-serie med titeln Svenska scoop så får vi nog helt enkelt bara tugga i oss att IB-affären ska finnas med.

Avsnittet lägger ganska stor tyngdpunkt på den fiendskap som uppstod mellan Jan Guillou och Peter Bratt när de båda satt häktade, och som står sig än i dag. Och än i dag har de båda olika versioner av hur delar av undersökningen gick till.

Dessutom ställer faktiskt en avslöjad upp framför kameran. Alla de ledande inom IB är sedan länge döda, men agenten Gunnar Ekberg som bland annat infiltrerade Palestinarörelsen i Sverige och avslöjades av Fib/K:s reportrar är med. Gunnar Ekberg har skrivit en bok om sin tid som infiltratör, så det kommer kanske inte som en överraskning. Men är alltså unikt för serien.

– Han kan väl inte riktigt sägas vara personligt ansvarig för det som avslöjades i IB-affären, säger Staffan Florén Sandberg. Men visst är han den ende som är med från andra sidan scoopen om man säger så. 

Svenska scoop finns på SVT Play och kan ses till och med sommaren 2025.