Skolpengar gick till våffelstuga

En skolägare använder överskottet till att starta en våffelstuga i fjällen, en annan köper skärgårdstomter från sig själv. Samtidigt expanderar skolkoncernerna snabbare än de hinner kvalitetssäkra undervisningen. Låter det bekant? Skolfrågorna engagerar och upprör. För en granskande serie nyhetsinslag vann SVT:s reportrar Guldspaden i kategorin etermedia riks nyheter.

Scoop fick en pratstund med Kristina Lagerström och Julia Lindvall, som tillsammans med Lotta Sima och Ida Andersson ligger bakom granskningen. Det ligger månader av heltidsarbete bakom jobbet, berättar de. Mest tid har Kristina Lagerström och Lotta Sima lagt ner medan Julia Lindvall och Ida Andersson har lånats in från andra redaktioner. Kristina Lagerström har haft granskningen som heltidsarbete under en längre period.

”För att med orubblig envishet har grävt sig bakom skolindustrins framgångfasad och avslöjat hur skattemedel bakar frasiga våfflor” – så motiverade guldspadejuryn vinsten.

Krävs det orubblig envishet för att ta reda på uppgifter om skolkoncerner?

– Ja, det gör det. Man tänker på det som offentlig verksamhet, men det här handlar om att granska företag. En del uppgifter kan man läsa sig till, andra måste man få tag på och bekräfta på andra sätt. Men det handlar om att lägga pussel, inte om att begära ut myndighetsdokument där man kan se allting. Då får man vara både envis och nyfiken, och även lustdriven om det ska funka, säger Kristina Lagerström.

– De här skolkoncernerna tycker inte det är jättekul när de får veta att man har börjat titta på deras verksamhet, så där gäller det också att hålla i för att lyckas få till en intervju, säger Julia Lindvall.

Granskningen står på flera ben och avslöjar bland annat att flera skolkoncerner snarare än att säkra undervisningens kvalitet på sina befintliga skolor har haft tillväxt som strategi. Branschens snabba expansion har samtidigt dränerat den kommunala skolan på resurser, som ofta står kvar med samma utgifter trots att elevantalet minskar.

Det här har väckt diskussioner om differentierad skolpeng – att de offentliga skolorna ska få betalt för sitt ansvar att ta hand om alla elever. En privatägd skola kan nämligen stänga dörrarna när klasserna är fulla, men de offentliga måste alltid kunna ta emot fler elever.

Men differentierad skolpeng är ett rött skynke för branschen. En av de kritiska är Raoul Wallenbergskolan. Ägaren och vd:n Per Egon Johansson säger till SVT att han skulle lämna branschen om skolpengen började fördelas olika mellan privata och offentliga skolor – trots att intäkterna med råge räcker till att bedriva verksamheten.

Det är han som har sålt skärgårdstomter till sitt eget bolag för vinsten. Det är inte olagligt, men det tycks sticka i ögonen på allmänheten. I inslaget har han svårt att hitta orden när han får frågor om det.

– Han tycker ju inte att det är något konstigt med att göra så här, men han förstår nog att andra kan tycka det och det blir något slags konflikt. Han vet om att han är långt ifrån ensam om att göra så här, det är så här det funkar i friskolebranschen. Men det som blir starkt i det här fallet är väl att ljuset plötsligt sätts på hur systemet funkar, säger Julia Lindvall.

Varför är det intressant hur ägarna använder överskottet från sin företagsverksamhet? Det de gör är ju tillåtet.

– Av det skälet var det inte intressant tidigare. Det som gjorde det intressant var att regeringen i Tidöavtalet lovade att det skulle regleras, att man inte skulle få använda pengarna hur som helst, säger Kristina Lagerström.

Foto: Daniel Wiklander

Julia Lindvall är politikreporter till vardags.

Friskolefrågan blev het i den senaste valrörelsen. Julia Lindvall som till vardags är politikreporter noterade hur partierna nästan tävlade om vem som kunde vara hårdast mot friskolorna.

– Det tog spinn i valrörelsen när fler och fler partier började säga att det inte är okej. Liberalerna sa att de ska göra något åt det, skolpengen ska gå till skola. Det gjorde att det var motiverat att berätta för tittarna om hur det kan se ut.

En av formuleringarna i Tidöavtalet är att skolpengen ska kunna återkrävas ”när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet”. Vinstutdelningen ska också begränsas.

I granskningsserien rapporteras om de höga vinstuttagen från bland annat Thorengruppen. Ägaren Raja Thoren har plockat ut 81 miljoner på tio år samtidigt som de enskilda skolorna i flera fall inte nått upp till Skolinspektionens krav och levt på snäva budgetar.

Journalisterna gick igenom det material som gick att komma åt. Årsredovisningar och deras förvaltningsberättelser lästes förutsättningslöst mot bakgrund av de nya politiska målen.

– Jag har läst sådana här saker i årsredovisningar tidigare. Nu kunde man ställa det mot punkterna i Tidöavtalet. Det fanns en sprängkraft i det som gjorde det intressant och möjligt att granska, säger Kristina Lagerström.

Bortom de dokument som är offentliga för vilket aktiebolag som helst gick det dock trögt till en början. Skolkoncernerna ville ogärna svara på frågor eller lämna ut dokument. När Thorengruppen vägrade all medverkan gjorde SVT Nyheters dåvarande ansvarige utgivare Charlotta Friborg till slut ett inlägg på webben där hon påpekade att skolorna är skattefinansierade, att det handlar om ungas undervisning och att mycket kritik har lyfts. ”Att svara på berättigade frågor från journalister borde vara självklart för ett företag med en viktig samhällsuppgift”, skrev hon.

– Samhällsperspektivet är någonting man måste framhålla när man har kontakt med dem och när man bedriver sitt arbete. Speciellt om man jobbar på public service, det är ju ett av våra viktigaste uppdrag att ge medborgarna information för att de ska kunna använda sig av sina demokratiska rättigheter, säger Kristina Lagerström.

Skolföretagande framställs allt oftare som något slags skurkverksamhet där rika ägare försöker behålla skattepengar och skär ner på undervisningen. Hur behåller man den neutrala journalistblicken?

– Som grävande journalist så fokuserar man på att ta fram saker som inte tidigare är kända och att lyfta fram det som är relevant för publiken att känna till. Om man tar exemplet med Våffelstugan bedömer jag att man kanske hade tyckt att det var roligt om man hade hittat det för ett par år sedan också, men jag tror inte att man hade kunnat försvara en publicering när det inte fanns politiska löften att ställa det emot. Vi har ingen anledning att ha synpunkter på vad de gör med vinsten. Vilket i och för sig förutsätter att de har levererat skola av bra kvalitet, säger Kristina Lagerström.

Foto: Daniel Wiklander

Kristina Lagerström vann sin förra guldspade 2013.

– Vi har försökt ha med elevernas perspektiv i den här granskningen. Det som gör skolan unik är att man bara väljer skola en gång. Väljer du en skola där du är missnöjd med kvaliteten kommer du inte välja en ny skola och gå om. Ur det perspektivet känns det viktigt att elever och föräldrar är välinformerade. Jag är politikreporter och rapporterar hela tiden om politiska förslag, för mig är det ointressant att börja tänka på vad jag själv tycker. Man är så inne i det journalistiska arbetet, säger Julia Lindvall.

Vinsterna sticker i ögonen på allmänheten, samtidigt är privata friskolor populära. Har ni fått en bild av hur det går ihop?

– Det är en komplex fråga. Om man tittar på Thorengruppen så har de en massa både teoretiska och praktiska utbildningar. Dit söker sig eleverna ibland av andra skäl än att det är en bra skola, till exempel att det är den enda de kommer in på eller att de känner att de inte kommer att behöva anstränga sig så mycket. Då tycker alla att det är frid och fröjd och så får man ändå in skolpengen, säger Kristina Lagerström.

Hon betonar att det inte gäller alla friskolor eller friskolekoncerner. Andra skolor kan bli attraktiva för att har ett visst elevunderlag, aktiva föräldrar eller något annat. Det är svårt att prata om friskolor som något homogent.

Upplever ni att någonting har förändrats av granskningen?

– Ja, absolut. Begreppet våffelstuga har kastats fram och tillbaka mellan partierna, i riksdagen, i Almedalen och i debatter. Direktiven till den stora friskolutredningen presenterades på sommaren efter våra publiceringar. De har skruvat på olika formuleringar, men det återstår att se om det blir någon de facto förändring eller om det bara är politisk kommunikation, säger Julia Lindvall.

– Det känns även som att allmänheten har fått upp ögonen lite mer för att man ska vara noga när man kollar skolor. Jag tror att det här har bidragit till mer klarsyn på skolvalet, säger Kristina Lagerström.

Just nu debatteras återigen en offentlighetsprincip för privata skolor. Vad skulle en sådan reform betyda för journalister?

– Det beror på vilket system vi har för friskolor. Ska det fortfarande vara aktiebolag så kommer de fortfarande mest troligt få göra vad de vill med sina pengar. Det är svårt att förstå helt hur en offentlighetsprincip skulle fungera då. Det hade varit otroligt om alla ekonomiska uppgifter också omfattades av offentlighetsprincipen, säger Julia Lindvall.

– Förslaget har varit uppe tidigare, men inte genomförts. Det är svårt att förena det med aktiebolagsformen där det finns affärssekretess, det går inte att komma ifrån det helt och hållet. Offentlighetsprincipen är ju andra saker också. När det gäller betyg och statistik har det varierat hur mycket man har fått tillgång till. Där tror jag att det absolut blir bättre om man inför offentlighetsprincipen, fortsätter Kristina Lagerström.

Skolgranskningen är just nu vilande, men reportrarna är beredda att sätta igång igen när ny information dyker upp. Reportrarna håller kontakt när någonting händer.

Hur ser möjligheterna ut för er att fortlöpande jobba med grävprojekt?

– Det finns en vilja till det som är väldigt trevlig här, att vi vill ha grävjournalistik och originaljournalistik på SVT Nyheter. Den stora utmaningen är att det inte bara är att skapa ett team med personer som man vet jobbar bra ihop. Det är ett evigt pusslande och det ska lånas ut personer, det ska fås ihop med andra typer av arbetspass och så vidare, säger Kristina Lagerström.

Julia Lindvall är en av reportrarna som har lånats ut till granskningen.

– Det blir upphackat för någon som jobbar som nyhetsreporter och man går in i och ut ur grävet. Men på ett sätt har det varit en fördel, för jag har kunnat fortsätta jobba med politik vid sidan av och prata med folk som kan friskolefrågan hos regeringen. Det är också en fördel med SVT att vi har den här personalstyrkan. Vi kan ha en researcher, en erfaren grävreporter, en nyhetspolitikreporter och en lokalreporter som sätts ihop till ett team.

Flera av er har tidigare guldspadevinster eller nomineringar. Vad betyder det att återkommande bli uppmärksammad för grävjobb?

– Det är jätteroligt och viktigt, tycker jag. Det är ganska tufft att jobba som grävande journalist och det har blivit tuffare. Det har blivit en mer sofistikerad moteld när man granskar makt och pengar. Man måste hantera det på olika sätt. Då känns det viktigt och centralt att få vara i det här sammanhanget, att få bli nominerad av den mest ambitiösa och kvalificerade juryn som finns för journalistik i Sverige. Att få ett kvitto på att det man har gjort är viktigt, att det är bra och att det är i linje med ens journalistiska ideal. Det betyder jättemycket.

Förra gången Kristina Lagerström vann en guldspade gjorde Scoop intervjuer som fokuserade på var man förvarar guldspadestatyetten.

– Det var ett roligt grepp, publiktillvänt, men man fick inte berätta om sitt jobb. Man undrar nog mer om jobbet egentligen än var man har spaden. Men det var roligt att läsa om.

Ja, var har ni er spade nu då?

– Den är hos Lotta Sima. Vi har beställt egna, men de har inte kommit än.